Svenska ungdomar
- är bra på att läsa och skriva
- är bra på engelska
- är bra på statistik
- är bäst på att komma sent till lektioner
- tycker att det kvittar med dåliga matteresultat
Samtidigt är de dåliga i
- geometri
- aritmetik
- ekvationer
- problemlösning
Samtidigt är det många duktiga tjejmatematiker som väljer bort en naturvetenskaplig eller teknisk utbildning.
Med “väl valda” ord, svenska skolors matteundervisning suger!
Och jag är en svensk mattelärare… 🙁
Jag har fått uppfattningen att matematik
- måste kännas motiverande
- måste vara en utmaning
- räknas bäst tillsammans i mattedialog med bra bänkkamrater
1. Matematik i ett sammanhang
Som en matematiker frÃ¥n Bengtsfors, sa, sÃ¥ tränas vÃ¥ra ungdomar veckovis i att “sÃ¥ga” (räkna brÃ¥k) för att sedan övergÃ¥ till “hamrande” (räkna procent) och för att avsluta skolÃ¥ret, med “skruvande” (lösa ekvationer). Trots att vÃ¥ra elever fÃ¥r “skruva” i hela mÃ¥nader, sÃ¥ är vÃ¥ra elever bland de sämre i just “skruvande”. Vad beror detta pÃ¥?
Jag tror att matematik mÃ¥ste sättas in i ett sammanhang. T ex matte mÃ¥ste användas i andra ämnen än matematik, när t ex enkäter skall göras, halter skall beräknas i NO-laborationer, mängder skall bestämmas i hemkunskapen eller mÃ¥tt skall mätas i slöjden. Men matematikundervisningen skall även den styras av det övergripande strävansmÃ¥let “Undervisningen skall skapa interesse!” och inte av de nationella uppnÃ¥endemÃ¥len i matematik eller av matematikböckerna, där man drillas i brÃ¥kräkning utan att se eller känna dess betydelse.
2. Matematik som utmaning
Jag har hört att mattetalen i en bok är så upplagda att de första 80% av uppgifterna kan lösas mekaniskt utan någon som helst förståelse för lösningsmetoden. Endast de sista uppgifterna, som de flesta eleverna aldrig hinner med, kräver en djupare förståelse av matteavsnittet.
Jag funderar om det inte är så att mattetalen är felkonstruerade i våra skolböcker. Och var finns charmen i matten? Gyllene snittet, märkliga bråklösningar återgivna på Rindhpapyrusen, andra talsystem, mm får endast ett fåtal sidor i slutet av kapitlen.
Oavsett kvaliteten i böckernas övningsuppgifter, så tror jag att jag måste lägga ner mer tid på att hitta uppgifter vars lösningar visar på matematikens charm och inte är uppenbara, utan kräver reflektion och dialog.
3. Mattedialog
Endast i VG och MVG målen, dyker dialog upp som krav. För dessa betyg måste eleven diskutera olika lösningsmetoder, analysera skillnader mellan dessa och kunna se specifika och generella lösningsmetoder. Likaså krävs kunskaper om matematikens användning genom historien och i nutid.
En föreläsare som jag lyssnade på i måndags, sa att en elev som sitter och räknar ensamt förlorar 2 tredjedelar av koncentrationen jämfört med om denne räknade tillsammans med en bänkkamrat han/hon trivs med. Samtidigt har jag sett att elevernas glädje i matte ökade markant när de fick tid att jämföra varandras lösningar.
Och nog är det viktigt att hjälpa eleverna att hitta bra mattekamrater.